Film om världens jazzdanscentrum
Artikel i UNT 2 juli 2005 av Mårten Markne
Få känner till att Herräng varje sommar är världens centrum för jazzdansare. Imorgon kväll blir det känt för fler genom tv-filmen Swingen anfaller.
Vid första anblick av Herräng Dance Camp tyckte Svante Grundberg att danslägret var ett fantastiskt ämne för en tv-film. SVT ville inte göra den så då fick han göra den själv. Den timslånga filmen spelades in förra sommaren och visas i morgon, söndag, i SVT 1.
- Normalt sett känner inte ens folk i Norrtälje till det här. Herräng är en stensömnig by, men när man kommer in i det här minisamhället som uppstår på lägret blir det något helt annat, säger Svante Grundberg.
Tusen deltagare
Till det månadslånga lägret Herräng Dance Camp kommer varje sommar ett tusental människor från främst Europa och USA för att dansa lindy hop (jitterbug), boogie woogie, och stepp. Det ges kurser från nybörjarnivå till tävlingsdans, med stegrande svårighetsgrad vartefter lägret fortskrider.
- När det är livemusik i Herräng är det egentligen hetare jazz än på jazzfestivalerna runt världen. Det är inga klarinettgubbar utan jävliga hotta cats. Många unga jazzmusiker är också där och spelar, de får en fire där som de aldrig får med en sittande publik.
- Det är inte så att det spelas på gatan stup i ett, men lägret sover aldrig. Det är dygnetruntdrag i en månad, ofta helt otroligt shit klockan åtta på morgonen.
Svante Grundberg säger att han själva kan grunderna
i lindy hop, "men det är inte så att jag slänger upp brudarna i luften".
- Det får supersitsarna hålla på med. Många tror att
lindy hop
eller jitterbug alltid är så eftersom det är det man ser
på gamla filmklipp, men det är ju en normaltempodans också. Den är intimt förknippad med jazz vilket
inga andra danser är.
Han tycker inte att danserna, som uppstod och utvecklades under
1900-talets första hälft, är överspelade eller att de som dansar sysslar med nostalgi.
- Det är som att säga att utförsåkning känns 70-tal eller att tennis är 20-tal. Det kommer otroligt
många yngre till
Herräng, och mycket folk från hip hop och breakdansvärlden. Den
spirit och glöd som finns i den här prylen känner inte av några tidsgränser. Så länge musiken går i fyra
fjärdedels takt kan det bli hur hot som helst.
